Tjugoåtta: Kämpar

Behöver verkligen, Verkligen, VERKLIGEN slå något. Känna något utanpå. Något som inte känns i hjärtat och i magen. Känna hederlig jävla ytlig smärta.

Första ordentliga prövningen skulle man kunna säga. Eftersom det vore väldigt enkelt att ta sig ner till toaletten, smyga med sig en rakhyvel upp och bryta sig in i den för att inom snar framtid känna mer och mindre på samma gång, känna det varma blodet rinna längs armen och tankarna släppa.

Jag kommer att somna med ordentligt ihopbitna käkar när jag väl somnar.

Tjugosju: Balans

Har en katt i knät, en varm filt över kroppen, en från Paris nyligen hemkommen lillebror som lagar mat i köket, en väldigt fin tatuering på högra armen, två resor, en födelsedag och en jul att se fram emot, 16 dagar utan skadande i bagaget och en gnagande ledsen ensamkänsla i magen. Så mycket positivt och så väldigt lite negativt, men det är det som känns. Bara det. Så ojämnt.

Tjugosex: framsteg

Det var ett tag sedan jag gjorde något dumt i syfte att dämpa ångest nu. Ett tag betyder någon vecka, jag vet inte riktigt hur länge. Jo... Åtta dagar måste det vara när jag tänker efter. Så när jag städade idag tänkte jag att det var dags. Dags att slänga rakbladet. När jag ändå slängde så mycket annat. Så jag slängde det och rakhyvlarna jag sparat på mig och också ett av bladen till min scrapbookingkniv. De andra har jag till just pappersskärande. Det kändes vettigt. Än så länge känns det bra. Inte alls speciellt ångestfyllt faktiskt. Men det kanske kommer. Jag ska försöka nu iaf. Så att jag kan börja visa min arm lite smått och så småningom i Sydafrika slippa ha hela armen täckt. Vilket är bra.

Tjugofem: smält socker

Jag vet ju att smält socker blir varmt, mycket varmt, det vet man ju. Men jag var tvungen att testa hur varmt det egentligen är. Några test senare har jag två brännblåsor på ena handryggen. Så förfärligt varmt var det dock inte. Det sved lite bara.

Tjugofyra: obekvämt

The awkward moment när Magnus Uggla översätter Miss Lis I heard of a girl och sjunger "har hört om en tjej. Hon skar sin arm tills det kom blod. Har hört om en tjej. Vars stressade mamma inte förstod." när man sitter ihop med sin mamma och ser på så mycket bättre. Så obekvämt.

Tjugotre: Matt svart natt.

Ligger här mitt i natten, lyssnar på morgonens morgonpasset, som jag brukar på kvällar och nätter. Funderar och oroas över dagens amerikanska val. Kommer världen att ta en sväng åt ett ännu värre håll och styras av en människa med starka religiösa värderingar nu? Det skrämmer mig. Sätta en ny crazyperson som styrande i ett land som äger nästan hela världen, det är läskigt. Jag inser att det står mellan två ganska dåliga alternativ, med mina svenska vänstermått mätt men, den ena Är värre en det andra och det är viktigt att det blir rätt.

Känns ändå ganska skönt att oroa sig över något som inte är i en. Att inte vrida sig i ångest för att man sitter fast i sitt eget huvud. Å andra sidan skulle jag verkligen behöva sova. Jag tror att jag omedvetet kämpar emot. Det är ju gött att sova, men jag vill inte ha imorgon.

Har inte skadat på ganska många dagar nu heller. Jag har inte koll på hur länge dock. Fyra, fem dagar? Kanske max en vecka. Jag är avtrubbad bara, så jävla trött och meningslös.

Ska nu lyssna klart på morgonpasset, för att sedan antingen lyssna på valvakan eller Ann Heberleins sommarprat. Bra i ensamheten.

Nu kom ångesten över mig. Tji fick jag som sa att det var gött att slippa för en gång skull. Tung ordentlig ångest på g. Awesomeness. Jag älskar ensamma nätter.

Tjugotvå: instabil

När man gråter till tonerna av soundtracket till Zelda - Ocarina of time för att det väcker minnen från en svunnen, lycklig och lätt tid och ögonen kliar så att man skulle vilja riva ut dom och klockan är mitt i natten, då kanske det är dags att sova. Vad hjärnan än säger.

Funkar det här tro:
http://open.spotify.com/track/7uTmX2mTndhqJ6xyJOqRAh

Tjugoett: Fredag. Lov.

Har legat i sängen, i mörkret, i stort sett hela dagen. Ensam. Låg. Rastlös. Trött. Obekväm. Så fruktansvärt obekväm. Och nu blev jag trött på mig själv. Trött på vad jag skrev.