Äter kinapuffar som på löpande band. Vara sockerhög så mycket jag kan, försöka att inte falla ner till rakbladslåg. Jag har inga andra lägen, det är bara dom. Det är väldigt sällan jag ligger på något slags lagom mellanmjölks jag-är-rätt-nöjd-med-hur-saker-och-ting-är-läge. Och det där med att vara sockerhög går så fort. Så fort upp och så fort ner.
Den här dagen har gjort ont. Jag kan inte greppa varför. Vissa dagar gör långt ondare än andra bara. Vissa dagar är det jobbigare att finnas. Vissa dagar vill man inte mer. Vissa dagar vill man bara bli liten igen, vill bara gråta ut allt som gör så ont men det går inte. Jag vet inte när jag grät sist. Jag vet att det trycker på, varje dag, ofta flera gånger om dagen, men det kommer inte ut.
Tar en näve kinapuffar till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar